ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

1. Vad är ADHD?

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsvariation. Diagnosen visar sig till exempel genom ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. En person med ADHD kan ha alla de tre egenskaper eller ha större problem med antingen ouppmärksamhet eller hyperaktivitet/impulsivitet. Symptomen kan också vara svårigheter att fokusera och koncentrera sig längre stunder, svårt att organisera och svårt med impulskontroll. Personer med ADHD kan också ha svårt att kontrollera känslor. Oftast är pojkar med ADHD mer utåtagerande och får sin diagnos tidigt medan flickor med ADHD inte alltid upptäcks lika lätt vilket kan resultera i att de får sin diagnos senare i livet. Flickor får ofta det som tidigare kallades ADD, numera kallas det ADHD med ouppmärksamhet.
Hur diagnosen påverkar en persons vardag är individuellt och behovet av stöd är olika. Att få diagnosen och att få en överblick över vilka symptom som passar in på en individ kan hjälpa till att se vilket stöd just denne behöver för att fungera bättre i vardagen. Eftersom någon med ADHD kanske inte känner att de passar in eller fungerar som andra kan det skapa låg självkänsla, ångest och andra psykiska problem. Utredning görs när symptomen gör det svårt för individen att hantera sin vardag, när symptomen visar sig i flera olika sammanhang och symptomen har visat sig hos individen under en längre tid utan annan förklaring.


Några diagnoskriterier är:

• Ouppmärksamhet
• Hyperaktivitet
• Svårigheter med att se detaljer och slarvar ofta med uppgifter
• Är ofokuserad under aktiviteter
• Svarar inte alltid på tilltal
• Svårt att ta in information
• Tappar ofta bort saker
• Lättdistraherad
• Svårt att sitta stilla
• Överdriven fysisk aktivitet
• Avbryter och lägger sig i samtal
• Ovanstående försämrar livskvaliteten
• Symptomen går inte att förklara på annat sätt
Samsjuklighet är dessutom vanlig vid ADHD, det vill säga att man har en eller flera diagnoser utöver ADHD. I och med svårigheter med det sociala samspelet med andra kan personer med ADHD utveckla ångest till exempel i form av generaliserat ångestsyndrom (GAD) och social fobi. Det är dessutom vanligt att personer med ADHD även har autism vilket skapar ytterligare svårigheter med social interaktion. Olika former av ätstörningar är också vanliga bland personer med ADHD. Personer med ADHD ligger också i riskzonen för att utveckla ett missbruk av droger och alkohol, så det är viktigt att vara försiktig, speciellt om man äter någon medicin för att lindra symptomen av sin ADHD.

2. ADHD hos barn

När barn hamnar i en mer uppstyrd miljö till exempel när de börjar skolan kan svårigheter som tidigare inte märkts så tydligt bli uppenbara och skapa problem. Men ADHD går att upptäcka tidigare också. Barn med ADHD kan ha svårt att sitta stilla och lyssna längre stunder men kan också bli trötta av uppgifter andra inte finner krävande, till exempel komma i gång med skoluppgifter eller slutföra skoluppgifter. De blir lätt ofokuserade när någonting sker runt dem och känner sig också ofta rastlöshet. Detta beror såklart också på dagsform, precis som alla andra växlar humör och ork i perioder och under vissa perioder kan någon med ADHD prestera bra men under andra omständigheter blir till exempel skolarbetet väldigt svårt för dem. När barnet blir lite äldre och ansvaret ökar i skolan kan det visa sig genom svårigheter att planera framåt och lägga upp skolarbetet på ett fungerande sätt. Barn med ADHD kan behöva en ganska uppstyrd miljö med rutiner och fasta tider för att hålla sig lugna. De behöver stöd och uppmuntran med saker de har svårt med, till exempel genom att ge barnet positiv respons när de tar initiativ till skolarbete eller slutför någonting. Det är viktigt med tydlighet för barn med ADHD. Berätta tydligt och enkelt vad som är problemet med deras beteende om de gör något fel. Det är viktigt att vara lyhörd och notera vad barnet har för styrkor och svagheter och att inte ställa orimliga krav.

3. Utredning av ADHD

Om det finns symptom kopplade till ADHD och dessa påverkar och försvårar vardagen behövs en utredning för att kunna få bästa möjliga hjälp. Under utredningen går man igenom vilka problem som finns med intervjuer och olika tester som man får utföra. Hjälp som kan ges när diagnos är fastställd är anpassningar med skolgång och arbetssituation och stöd av vården i form av till exempel KBT. Man kan också få andra hjälpinsatser så som boendestöd och hjälp från Habiliteringen. Habilitering finns i varje region och ger stöd åt personer med funktionsnedsättningar och hjälper dem med svårigheter för att bli mer självständiga. De kan också hjälpa till med information om vad samhället kan erbjuda för övrigt stöd. Som ett komplement till stödinsatser kan även behandling med läkemedel behövas för att till exempel minska impulsivitet och bli bättre på att behålla uppmärksamhet.

Råd och rekommendationer vid ADHD

1. Till föräldrar

Alla med ADHD är precis som människor i allmänhet på det sättet att de fungerar olika, även om de har diagnosen som gemensam nämnare. Har ens barn ADHD så behöver en del anpassningar göras, hur mycket är beroende på individen och dess svårigheter och styrkor. Det gäller att lära sig vad just ens eget barn har för styrkor och begränsningar och utifrån det ge dem hjälp att fungera i vardagen.
Det är främst viktigt att vara lyhörd och att se vad just ens eget barn behöver för stöd. En utredning är ett bra hjälpmedel för att se detta. Vissa situationer kan vara svåra för barnet att hantera på ett sätt som jämnåriga kan och då kan anpassningar behöva göras för barnet med ADHD för att de situationerna ska fungera. Det första steget som förälder till ett barn med ADHD är att lära sig mer om diagnosen i sig. Utifrån kunskapen det kan ge kan man skapa en större förståelse för sitt barn. Uppmuntran är viktigt när barnet gör någonting bra. Barn med ADHD kan ha svårt att ta initiativ till saker de tycker är tråkiga och svårt att hålla koncentrationen, till exempel visst skolarbete. Att lära barnet glädje i att slutföra projekt eller arbeten kan hjälpa. Till exempel att uppmuntra barnet att slutföra något inom ett ämne de tycker är kul och givande för att öka deras självförtroende och få känna sig stolta över arbetet de lagt ner. Det är viktigt att ge beröm och vara uppmuntrande i processen. Att vara med som stöd vid till exempel läxläsning är också viktigt. Försök strukturera arbetet så det passar barnet och låt barnet vara med på planeringen. Struktur är någonting barn med ADHD kan må bra av att ha i sin vardag. Ha tydliga morgon- och kvällsrutiner och förbered barnet tidigt på eventuella förändringar i upplägget. Det är över huvud taget viktigt att kommunicera med barnet om upplägg och förklara tydligt vad som gäller. Förklara saker kortfattat och tydligt. Att låta barnet vara delaktig i planering är som sagt också viktigt.
Ett barn med ADHD kräver extra mycket av dig som förälder. Har du fler barn är det viktigt att också ge dem uppmärksamhet då syskon till barn med diagnoser lätt känner sig förbisedda. Gör aktiviteter tillsammans med bara syskonet men även aktiviteter som hela familjen tillsammans kan ha glädje av.
När det kommer till skolan ska barn som behöver få tillgång till stöd i skolgången ges anpassningar och en handlingsplan för att barnet ska uppnå målen. Det är viktigt att ha en dialog med skolan och hur barnet fungerar där. Om du anser att skolan gör för lite ska du i första hand ta upp det med berörda lärare och rektor. Du kan också anmäla till Skolinspektionen. Du kan också överklaga åtgärdsprogram skolan gjort hos Överklagandenämnden om du inte tycker upplägget verkar bra.

2. Vad skolan kan göra

När barnet har en ADHD-diagnos kan arbetet börja för att ge barnet anpassningar för att skolgången ska fungera bättre. Barnets diagnos visar på vad just den behöver för att underlätta i skolan. Det krävs egentligen inte någon diagnos för att skolan ska erbjuda stöd och anpassning, men en utredning och diagnos är en bra grund för att se mer exakt vilka svårigheter och styrkor barnet har vilket gör det lättare att anpassa skolgången. Skolan behöver ha en handlingsplan och samarbete med föräldrar, skolpersonal och vårdpersonal för att bygga upp ett skräddarsytt stöd för barnet. Och utifrån förståelse och kunskap om diagnosen och barnets individuella problem kan man därifrån se till vad som behövs göras för att barnet ska klara skolgången.
Men det finns såklart allmänna råd som är bra att ha med sig. Lugnt och positivt bemötande som berömmer bra insatser barnet åstadkommer och som stöttar barnet i sina svårigheter är viktigt. Mycket beröm och uppmuntran är viktigt när barnet gör bra ifrån sig. Det är viktigt att hålla sig lugn och att vara tydlig när barnet beter sig på ett icke önskvärt sätt. När barnet beter sig störande kan det vara dåligt för barnets självkänsla att skälla ut det inför de andra eleverna. För att avvärja situationen kan det vara bra att ge barnet tydliga instruktioner för vad som ska göras. Låg självkänsla kan leda till att besvären blir värre och barnets koncentration blir sämre. Barn med ADHD behöver en lugn miljö i klassrummet då de lätt kan tappa fokus och störas av ljud runtomkring dem. Placera barnet långt fram i klassrummet, nära katedern för att barnet lättare ska kunna fokusera på undervisningen.
Andra konkreta åtgärder kan vara att till exempel planera upplägg och schema för barnet, anpassa läromedel och att barnet får en specialpedagog som finns där för barnet. Barnet kan till exempel gynnas av en mer visuell undervisning med bilder för att de ska få grepp om information och se samband.
Det är viktigt att tidigt se vad barn i skolan kan ha för svårigheter. Är det uppenbart att ett barn har problem med skolarbetet och andra svårigheter som pekar på att barnet behöver extra hjälp är det nödvändigt att framföra detta för att barnet tidigt ska få stöd och inte hamna efter i skolarbetet.

Råd och rekommendationer vid ADHD med huvudsaklig ouppmärksam form (ADD)

1. Vad du som förälder kan göra

Det som är mer känt som ADD kallas numera ADHD med huvudsaklig ouppmärksam form. Det är enkelt förklarat ADHD utan hyperaktiviteten. De ofta som introverta och passiva och är inte så utåtagerande. ADHD med ouppmärksamhet visar sig annars på samma sätt som ADHD, mest genom svårigheter att starta och komma i gång med uppgifter och projekt. De har svårt att hitta motivation till saker och att gå från en aktivitet till en annan. Hittar de ett intresse de gillar kan de dock bli väldigt fokuserade när de får hålla på med det de gillar. De kan uppleva intryck starkare än andra och vara bra på att känna in omgivningen.
Allmänna råd till föräldrar för att underlätta barnets vardag är till exempel:

• Läsa på om ditt barns diagnos
• Uppmuntra barnet när det tar egna initiativ
• Hjälp barnet påbörja och slutföra uppgifter
• Var tydlig och förklara saker på ett enkelt sätt
• Lär dig barnets svårigheter men också styrkor och ställ rimliga krav
• Ge barnet tid att återhämta sig då barn med ADHD med ouppmärksam form är känsliga för intryck
• Om barnet kan läsa och skriva så kan det vara bra att ha en bok där barnet skriver ner eller får hjälp att skriva ner saker den ska komma ihåg

När det kommer till skolan ska barn som behöver få tillgång till stöd i skolgången ges anpassningar och en handlingsplan för att barnet ska uppnå målen. Det är viktigt att ha en dialog med skolan och hur barnet fungerar där. Om du anser att skolan gör för lite ska du i första hand ta upp det med berörda lärare och rektor. Du kan också anmäla till Skolinspektionen. Du kan också överklaga åtgärdsprogram skolan gjort hos Överklagandenämnden om du inte tycker upplägget verkar bra.

2. Vad skolan kan göra

ADHD med ouppmärksam form kan vara svårare att upptäcka eftersom barnet inte visar någon hyperaktivitet. Hur ADHD med ouppmärksam form märks i klassrummet är främst genom att barnet har problem att ta till sig information och att fokusera på skoluppgifter. Har en elev problem är det såklart viktigt att framföra detta så eleven kan få hjälp och anpassningar. Då kan en utredning kan behövas för att fastställa vad problemen kommer ifrån. Utifrån en utredning är det lättare att se exakt vad barnet har för behov av stöd från skolpersonalen och tillsammans med föräldrar och vårdpersonal bygga upp en handlingsplan för att underlätta för barnet.
Allmänna råd för att underlätta för barnet i skolan:

• Ha en tyst och lugn arbetsmiljö
• Ge enkla och tydliga instruktioner
• Arbetsminnet kan vara en svårighet för barn med ADHD med ouppmärksam form, så att använda mycket av det visuella, bilder eller kanske kortare filmer för att förklara saker kan vara ett sätt att hjälpa
• Dela upp stora uppgifter i mindre och konkreta frågeställningar
• Ge mycket uppmuntran och beröm barnet när det gör bra ifrån sig
• Hjälp barnet att hålla sina saker organiserade

Det är viktigt att tidigt gå in och informera föräldrar om ett barn hamnar efter och uppvisar långvariga problem med skolarbetet. Ju tidigare ett barn med svårigheter får hjälp desto bättre. Hjälp skolan konkret kan bidrag med är till exempel eget anpassat schema, anpassade läromedel och specialpedagog till barnet.

Scroll to Top