ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar förmågan att styra uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser. ADHD kan innebära olika svårigheter för olika personer. En del har framför allt svårt att koncentrera sig och organisera vardagen, medan andra främst upplever rastlöshet, impulsivitet eller överaktivitet.
För att få diagnosen ADHD behöver svårigheterna ha funnits sedan barndomen, märkas i mer än en miljö och påverka vardagen tydligt. Enstaka tecken på ADHD räcker alltså inte för att ställa en diagnos.
Vad betyder ADHD?
ADHD är en förkortning av attention deficit hyperactivity disorder. På svenska används benämningen adhd, men den engelska förkortningen är etablerad även inom svensk vård.
Tillståndet tillhör gruppen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ofta förkortat NPF. Typiskt är svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsreglering. Det betyder inte att alla personer med ADHD är hyperaktiva eller har samma behov. Hur stora svårigheterna är och hur de märks varierar mycket från person till person.
Vilka är vanliga symtom vid ADHD?
Svårigheterna brukar delas in i två huvudområden: ouppmärksamhet samt hyperaktivitet och impulsivitet. En person kan ha besvär inom det ena området eller inom båda.
Svårigheter med uppmärksamhet
Den som är ouppmärksam kan exempelvis:
- ha svårt att fokusera eller behålla uppmärksamheten över tid
- lätt bli distraherad av ljud, tankar eller sådant som händer i omgivningen
- ha svårt att planera, organisera och slutföra uppgifter
- glömma tider eller ofta tappa bort saker
- undvika uppgifter som kräver långvarig koncentration
- ha svårt att följa längre instruktioner eller samtal.
Att ha svårt att koncentrera sig ibland är vanligt och betyder inte automatiskt att man har ADHD. Sömnbrist, stress, ångest, depression och andra tillstånd kan ge liknande besvär.
Impulsivitet och överaktivitet
Det kan innebära att agera eller tala innan man hunnit tänka igenom konsekvenserna. Personen kan ha svårt att vänta på sin tur, avbryta andra eller fatta snabba beslut. En hög aktivitetsnivå kan visa sig som ett stort rörelsebehov, inre rastlöshet, högt tempo eller svårigheter att sitta stilla.
Hos vuxna syns detta inte alltid som tydlig fysisk aktivitet. Det kan i stället upplevas som ett inre driv, otålighet eller svårigheter att koppla av.
Vilka former av ADHD finns?
ADHD beskrivs utifrån vilka symtom som är mest framträdande:
- Huvudsakligen ouppmärksam form: Problemen med uppmärksamheten dominerar. Det är denna form som tidigare ofta kallades ADD.
- Huvudsakligen hyperaktiv och impulsiv form: Symtom på överaktivitet och impulsivitet dominerar.
- Kombinerad form: Personen har tydliga svårigheter inom båda områdena.
Formen kan förändras över tid. Ett barn som är tydligt överaktivt kan exempelvis uppleva mer inre rastlöshet och mindre synlig motorisk aktivitet som vuxen.
ADHD och ADD – vad är skillnaden?
ADD är inte en separat diagnos i dagens diagnossystem. Begreppet används fortfarande i vardagligt tal om den huvudsakligen ouppmärksamma formen. En person med denna form kan ha svårt att koncentrera sig, komma i gång och avsluta uppgifter utan att vara tydligt överaktiv.
Det är alltså mer korrekt att tala om en ouppmärksam form än om ADHD och ADD som två olika diagnoser.
Hur märks ADHD hos barn?
Barn med ADHD kan ha svårt att följa instruktioner, vänta på sin tur, avsluta skolarbete eller reglera sin aktivitetsnivå. Svårigheterna kan märkas både hemma, i skolan och tillsammans med andra. Samtidigt är livlighet, glömska och varierande koncentration en del av barns normala utveckling.
Vid en bedömning behöver man därför ta hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå samt hur länge problemen har funnits och hur mycket de påverkar vardagen. Stöd i skolan eller hemmet kan sättas in utifrån barnets behov även innan en eventuell diagnos är klar.
Hos flickor kan svårigheterna ibland vara mindre synliga, särskilt när ouppmärksamhet dominerar och överaktiviteten är låg. Det kan bidra till att problemen uppmärksammas senare.
Hur märks ADHD hos vuxna?
Hos vuxna kan funktionsnedsättningen påverka arbete, studier, ekonomi, relationer och vardagsrutiner. Vanliga svårigheter är att planera, prioritera, passa tider, slutföra uppgifter eller reglera känslor och impulser. Många vuxna med ADHD beskriver också att det krävs mycket energi för att skapa struktur och hålla ordning.
För diagnos ska symtomen ha börjat under barndomen, även om personen fick diagnosen först i vuxen ålder. En vuxen person kan ha utvecklat strategier som gör svårigheterna mindre synliga för omgivningen, men ändå uppleva att vardagen kräver oproportionerligt mycket ansträngning.
Vad beror ADHD på?
Det finns ingen enda orsak till ADHD. Forskning om ADHD visar att ärftliga faktorer har stor betydelse, samtidigt som flera biologiska och miljömässiga faktorer kan påverka utvecklingen och hur svårigheterna tar sig uttryck.
Tillståndet beror inte på dålig uppfostran, bristande motivation eller att en person inte försöker tillräckligt. Däremot kan krav, miljö och tillgång till stöd påverka hur mycket problemen märks i vardagen.
Kan ADHD förekomma tillsammans med andra tillstånd?
Ja. Det är vanligt att personer med ADHD också har andra neuropsykiatriska eller psykiska tillstånd. ADHD och autism kan exempelvis förekomma samtidigt. Även ångest, depression, sömnproblem, inlärningssvårigheter och Tourettes syndrom kan förekomma.
Samtidiga tillstånd kan påverka vilket stöd och vilken behandling som passar. Därför behöver en professionell bedömning utgå från personens hela situation och inte enbart från ett enskilt symtom. Läs mer om samsjuklighet och likheter mellan diagnoser.
Hur får man en ADHD-diagnos?
Det finns inget enskilt prov eller självtest som kan fastställa diagnosen. En ADHD-utredning bygger i stället på en samlad bedömning av symtom, utvecklingshistoria och hur personen fungerar i olika delar av livet.
I en utredning kan det bland annat ingå samtal, strukturerade intervjuer, skattningsformulär, psykologiska tester och medicinsk bedömning. När det är relevant inhämtas även information från närstående, skola eller andra som känner personen väl. Syftet är både att undersöka om kriterierna är uppfyllda och att bedöma om svårigheterna kan ha andra orsaker.
Den som funderar över sina egna besvär kan börja med Psykologhälsan Västs kostnadsfria ADHD-test online. Testet ger bara en första indikation och ersätter inte en professionell bedömning.
Stöd och behandling vid ADHD
Stöd och behandling anpassas efter personens ålder, behov, livssituation och eventuella samtidiga tillstånd. Insatser kan exempelvis bestå av:
- kunskap om diagnosen och strategier för vardagen
- anpassningar i skolan, studierna eller arbetslivet
- stöd för planering, rutiner och tidshantering
- psykologisk behandling eller annat samtalsstöd
- hjälpmedel och stöd från exempelvis en arbetsterapeut
- läkemedelsbehandling när det bedöms lämpligt av läkare.
Ofta fungerar flera insatser bäst tillsammans. Socialstyrelsens nationella riktlinjer betonar också att stöd ska kunna erbjudas utifrån behov och inte alltid måste vänta på att en diagnos är fastställd.
Att leva med ADHD
Att leva med ADHD kan innebära utmaningar, men diagnosen beskriver inte hela personen. Många med ADHD upplever också egenskaper som kreativitet, energi, engagemang eller förmåga att fokusera intensivt på sådant som känns intressant. Sådana egenskaper ingår inte i diagnoskriterierna, men kan vara viktiga delar av individens erfarenhet.
Rätt miljö, förståelse och stöd kan göra stor skillnad. Målet är inte att förändra personens identitet, utan att minska hinder och skapa bättre förutsättningar i vardagen.
När kan det vara bra att söka hjälp?
Det kan vara bra att söka hjälp när problem med uppmärksamhet, aktivitetsnivå eller impulser är återkommande och påverkar exempelvis skola, arbete, relationer eller hälsa. Det gäller oavsett om orsaken visar sig vara ADHD eller något annat.
Psykologhälsan Väst erbjuder ADHD-utredning för barn, ungdomar och vuxna. Du kan också boka ett kostnadsfritt bedömningssamtal med en legitimerad psykolog för vägledning om nästa steg.
Vanliga frågor om ADHD
Är ADHD en sjukdom?
ADHD beskrivs som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, inte som en sjukdom som uppstår plötsligt eller går över med en enkel behandling. Hur mycket funktionsförmågan påverkas varierar mellan olika personer och miljöer.
Kan både barn och vuxna ha ADHD?
Ja. ADHD börjar under barndomen, men svårigheterna kan finnas kvar hos ungdomar och vuxna. Hur de visar sig kan förändras med ålder, krav och livssituation.
Kan man ha ADHD utan att vara överaktiv?
Ja. Vid huvudsakligen ouppmärksam form är problem med uppmärksamhet och organisering framträdande, medan hyperaktivitet och impulsivitet är mindre tydliga. Denna form kallades tidigare ofta ADD.
Kan ett test online visa om jag har ADHD?
Nej. Ett självtest kan ge en första vägledning, men kan inte ställa eller utesluta en diagnos. För att få diagnosen ADHD behövs en professionell och samlad utredning.
Var kan jag läsa mer om ADHD?
Du kan läsa mer hos 1177, i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för ADHD och autism och på Kunskapsguiden.
Sammanfattning
Funktionsnedsättningen påverkar regleringen av uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser. Svårigheterna börjar under barndomen men kan följa med genom livet och se olika ut hos olika personer. En diagnos kan endast ställas genom en professionell bedömning. Med individuellt anpassat stöd och behandling kan personer med ADHD få bättre förutsättningar att hantera vardagen och använda sina styrkor.