Autism är en funktionsnedsättning som påverkar hjärnans sätt att bearbeta information. Den kan bland annat påverka kommunikation och socialt samspel, hur en person hanterar förändringar samt mönster i beteenden, intressen och aktiviteter. Hur autism märks och vilket behov av stöd en person har varierar mycket.
Funktionsnedsättningen är medfödd och finns kvar genom livet. Den är inte en sjukdom, och det går inte att avgöra om någon har den utifrån ett enskilt beteende. För att få diagnosen autism behövs en professionell och samlad utredning.
Vad betyder autism?
Det är en utvecklingsrelaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, ofta förkortat NPF. Den internationella benämningen är autism spectrum disorder. På svenska används i dag främst autism, men även termen autismspektrumtillstånd förekommer.
Ordet spektrum beskriver att funktionsnedsättningen kan ta sig uttryck på många olika sätt. Personer med autism har olika styrkor, svårigheter, språkliga förmågor och behov. Två personer med samma diagnos kan därför fungera mycket olika i vardagen.
Vilka är vanliga symtom vid autism?
De egenskaper som ligger till grund för diagnosen finns inom två huvudområden:
- varaktiga svårigheter inom social kommunikation och socialt samspel
- begränsade och repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter.
Symtomen finns från den tidiga utvecklingen, men kan bli tydligare först när kraven i omgivningen ökar. De behöver påverka personens vardag och kan inte förklaras bättre av något annat tillstånd.
Kommunikation och socialt samspel
Svårigheter inom social kommunikation kan exempelvis innebära att personen:
- har svårt att tolka outtalade regler och förväntningar
- uppfattar språk bokstavligt eller har svårt att förstå antydningar
- har svårt att inleda, föra eller avsluta ett samtal ömsesidigt
- behöver mer tid för att förstå sociala situationer
- har svårt att tolka ansiktsuttryck, tonfall, kroppsspråk eller ögonkontakt
- blir trött av sociala sammanhang eller behöver återhämtning efteråt.
Det betyder inte att personer med autism saknar intresse för relationer eller känslor för andra. En person kan vilja kommunicera med andra men behöva tydligare språk, mer förutsägbarhet eller andra former av samspel.
Intressen, aktiviteter och repetitiva beteenden
Tillståndet kan också innebära ett starkt behov av rutiner och förutsägbarhet. Små förändringar kan skapa stress, särskilt om de sker utan förvarning. Andra tecken kan vara:
- intensiva eller avgränsade intressen
- repetitiva rörelser eller sätt att använda föremål
- upprepning av ord, fraser eller handlingar
- starkt fokus på detaljer eller särskilda ämnen
- behov av att göra saker i en viss ordning
- svårigheter att snabbt växla mellan aktiviteter.
Repetitiva rörelser kan exempelvis vara att gunga, snurra på föremål eller vicka på fingrarna. Sådana beteenden kan hjälpa personen att reglera känslor och sinnesintryck och är inte i sig skadliga.
Över- och underkänslighet för sinnesintryck
Många uppfattar olika sinnesintryck annorlunda. Det kan handla om över- och underkänslighet för ljud, ljus, beröring, lukt, smak, temperatur eller rörelse.
En miljö som andra upplever som vanlig kan därför vara mycket ansträngande. Samtidigt kan personen söka vissa intryck, exempelvis rörelse, tryck eller specifika ljud. Anpassningar av miljön kan minska stress och göra det lättare att delta i vardagen.
Hur märks autism hos barn?
Barn med autism kan utvecklas på olika sätt. En del visar tydliga svårigheter tidigt, medan andra uppmärksammas först i förskolan eller skolan när kraven på språk, flexibilitet och samspel ökar.
Ett barn kan exempelvis ha svårt med gemensam lek, förändringar, sociala signaler eller att uttrycka sina behov. En del har ett välutvecklat språk, medan andra använder få ord, alternativ och kompletterande kommunikation eller inget talat språk.
Flickor kan ibland anpassa eller dölja sina svårigheter i sociala situationer. Det kan göra att problemen tar mycket energi men blir mindre synliga för omgivningen. Bedömningen behöver alltid ta hänsyn till barnets utvecklingsnivå och hur barnet fungerar i flera miljöer.
Hur märks autism hos vuxna?
Hos vuxna kan svårigheterna märkas i relationer, studier, arbete och vardagsplanering. Vissa har utvecklat strategier för sociala sammanhang men upplever att anpassningen kräver stor ansträngning. Otydliga förväntningar, många samtidiga intryck eller snabba förändringar kan skapa stress och trötthet.
Många vuxna söker bedömning efter att länge ha känt sig annorlunda eller efter att kraven i livet har ökat. För en del ger en diagnos en förklaring till tidigare erfarenheter och ett bättre underlag för anpassningar och stöd.
Aspergers syndrom och atypisk autism
Aspergers syndrom och atypisk autism användes tidigare som separata diagnoser. I dagens diagnossystem samlas dessa tillstånd under en gemensam diagnos. Personer som tidigare har fått en sådan diagnos behöver normalt inte utredas på nytt enbart på grund av att benämningarna har förändrats.
Begreppet Asperger används fortfarande av vissa för att beskriva sin identitet eller sina erfarenheter. Det är viktigt att respektera vilket språk personen själv föredrar.
Vad beror autism på?
Det finns ingen enskild orsak. Forskning visar att genetiska faktorer har stor betydelse och att flera biologiska faktorer kan samverka. Funktionsnedsättningen är medfödd, även om egenskaperna ibland blir tydliga först senare.
Funktionsnedsättningen orsakas inte av uppfostran, bristande anknytning eller vaccinationer. Miljö och bemötande kan däremot påverka hur stora hinder personen möter och hur väl vardagen fungerar.
Autism och andra diagnoser
Tillståndet kan förekomma tillsammans med andra neuropsykiatriska eller psykiatriska diagnoser och medicinska tillstånd. ADHD och autism förekommer exempelvis ofta tillsammans. Även ångest, depression, epilepsi, sömnsvårigheter och intellektuell funktionsnedsättning kan förekomma.
Autism och intellektuell funktionsnedsättning är separata diagnoser. En del barn och vuxna har båda, medan många inte har någon intellektuell funktionsnedsättning. Samtidiga tillstånd påverkar ofta vilket stöd som passar. Läs mer om samsjuklighet och likheter.
Hur får man diagnosen autism?
Det finns inget enskilt prov eller självtest som kan fastställa diagnosen. En autismutredning bygger på en samlad bedömning av personens utveckling, beteenden, styrkor, svårigheter och funktion i olika delar av livet.
I en neuropsykiatrisk utredning kan det ingå samtal, strukturerade intervjuer, observationer, formulär, psykologiska tester och medicinsk bedömning. För barn hämtas vanligtvis information från vårdnadshavare och förskola eller skola. Vid utredning av vuxna kan närstående bidra med information om den tidiga utvecklingen när det är möjligt och personen samtycker.
Syftet är både att bedöma om kriterierna är uppfyllda och att undersöka om svårigheterna kan ha andra eller samtidiga orsaker.
Den som vill reflektera över egna upplevelser kan börja med Psykologhälsan Västs kostnadsfria autismtest online. Testet ger endast en första indikation och ersätter inte en professionell bedömning.
Stöd och behandling vid autism
Funktionsnedsättningen i sig behandlas inte som en sjukdom. Stöd och behandling riktas i stället mot personens behov, vardagsfunktion och eventuella samtidiga besvär. Insatser kan bland annat vara:
- kunskap om diagnosen för personen och närstående
- tydliga rutiner, visuellt stöd och kognitiva hjälpmedel
- anpassningar i förskola, skola, studier eller arbetsliv
- stöd för kommunikation, planering och självständighet
- habiliterande insatser
- psykologisk eller medicinsk behandling av samtidiga besvär.
Vilka insatser som är lämpliga varierar. Stöd bör utformas tillsammans med personen och utgå från individuella mål, styrkor och behov.
Att leva med autism
Det kan finnas hinder i miljöer som kräver snabb omställning, omfattande social tolkning eller hantering av många intryck samtidigt. Samma person kan samtidigt ha styrkor som noggrannhet, uthållighet, detaljseende eller djup kunskap inom särskilda intressen.
Kunskap och ett respektfullt bemötande kan minska onödig stress. Tydlig kommunikation, förutsägbarhet och möjlighet till återhämtning är ofta värdefullt, men stödet behöver alltid anpassas till individen.
När kan det vara bra att söka hjälp?
Det kan vara bra att söka hjälp när svårigheter med kommunikation, socialt samspel, förändringar eller sinnesintryck återkommande påverkar skola, arbete, relationer eller hälsa. Stöd kan vara relevant även om en utredning ännu inte är genomförd.
Psykologhälsan Väst erbjuder autismutredning för barn, ungdomar och vuxna. Du kan också boka ett kostnadsfritt bedömningssamtal med en legitimerad psykolog för vägledning om nästa steg.
Vanliga frågor om autism
Är autism en sjukdom?
Nej. Det är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning och ett sätt att fungera. En person kan däremot behöva behandling för samtidiga besvär, exempelvis ångest, depression eller sömnproblem.
Hur vanligt är autism?
Enligt 1177 har cirka 1–2 procent av befolkningen fått diagnosen. Uppskattningar kan variera beroende på undersökningsmetod och vilka grupper som ingår.
Kan man ha autism och vara social?
Ja. Personer med autism har olika personligheter och sociala behov. Diagnosen handlar inte om att sakna intresse för andra, utan om varaktiga skillnader och svårigheter inom social kommunikation och samspel.
Kan ett test online visa om jag har autism?
Nej. Ett självtest kan ge vägledning men kan inte ställa eller utesluta en diagnos. För att få diagnosen autism krävs en professionell utredning.
Var kan jag läsa mer om autism?
Du kan läsa mer hos 1177, på Kunskapsguiden, i Socialstyrelsens nationella riktlinjer och hos Autism Sverige.
Sammanfattning
Funktionsnedsättningen påverkar hur en person bearbetar information, kommunicerar, samspelar och hanterar förändringar och sinnesintryck. Den finns från tidig utveckling men ser olika ut hos olika personer. En diagnos ställs genom en professionell helhetsbedömning. Individuellt stöd, kunskap och anpassningar kan minska hinder och skapa bättre förutsättningar i vardagen.