NPF är ett samlingsnamn för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det handlar om utvecklingsrelaterade tillstånd som påverkar hur hjärnan bearbetar information och reglerar bland annat uppmärksamhet, impulser, aktivitet, kommunikation och socialt samspel.
ADHD och autism är två välkända tillstånd inom området. Även Tourettes syndrom och språkstörning brukar räknas hit. Vilka svårigheter och styrkor en person har varierar, även mellan personer med samma tillstånd.
Vad betyder NPF?
Förkortningen NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning innebär att vissa kognitiva funktioner har utvecklats och fungerar på ett sätt som kan göra delar av vardagen svårare.
Kognition omfattar de processer vi använder för att ta in, bearbeta och använda information. Det kan exempelvis handla om uppmärksamhet, minne, språk, planering, impulskontroll, problemlösning och förmågan att tolka sinnesintryck.
Funktionsnedsättningen är inte ett mått på intelligens eller människovärde. En person kan ha stora svårigheter inom vissa områden och tydliga styrkor inom andra. Hur mycket vardagen påverkas beror också på miljön, kraven och vilket stöd personen får.
Vilka NPF-diagnoser ingår?
Begreppet används något olika i olika verksamheter. I svensk vård och kunskapsinformation lyfts framför allt de tillstånd som beskrivs nedan. Läs-, skriv- och räknesvårigheter kan också vara utvecklingsrelaterade och förekomma tillsammans med andra svårigheter.
Det är därför klokt att vara tydlig med vilket tillstånd eller vilken svårighet man menar i stället för att anta att alla använder samlingsbegreppet på exakt samma sätt.
ADHD
Tillståndet påverkar framför allt regleringen av uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser. En person kan ha svårt att koncentrera sig, planera, komma i gång eller avsluta uppgifter. Andra har svårt att sitta still, vänta på sin tur eller hejda impulsiva handlingar.
Varianten utan tydlig hyperaktivitet kallades tidigare ofta ADD. I dag används i stället benämningen huvudsakligen ouppmärksam form. Läs mer i vår artikel Vad är ADHD?.
Autism
Funktionsnedsättningen påverkar bland annat social kommunikation, flexibilitet och hur olika sinnesintryck bearbetas. En person kan exempelvis behöva tydliga rutiner, ha intensiva intressen eller uppleva en annorlunda perception av ljud, ljus, beröring eller andra intryck.
Det är ett spektrum, vilket betyder att egenskaperna och behovet av stöd varierar mycket. Läs mer i vår artikel Vad är autism?.
Tics och Tourettes
Tics är ofrivilliga rörelser eller ljud som kan vara svåra att hålla tillbaka. Vid Tourettes syndrom har personen både motoriska och vokala symtom som har funnits under en längre tid.
Besvären kan förändras över tid och ibland förvärras av exempelvis stress eller trötthet. Tillståndet förekommer ofta tillsammans med andra neuropsykiatriska svårigheter eller tvångssyndrom. Läs mer om tillståndet.
Språkstörning
Språkstörning innebär varaktiga svårigheter med att förstå eller använda språk. Problemen kan påverka ordförråd, grammatik, berättande och kommunikation. Svårigheterna kan finnas för sig eller tillsammans med andra utvecklingsrelaterade tillstånd.
Dyslexi och dyskalkyli
Dyslexi innebär specifika svårigheter med läsning och stavning. Dyskalkyli används om specifika och varaktiga svårigheter med taluppfattning och matematik. Båda kan förekomma samtidigt med andra utvecklingsrelaterade tillstånd och påverka förutsättningarna för lärande.
Intellektuell funktionsnedsättning
Intellektuell funktionsnedsättning är ett utvecklingsrelaterat tillstånd som påverkar intellektuella förmågor och vardagsfungerande. Det kan förekomma samtidigt med andra funktionsnedsättningar. Bedömningen behöver därför utgå från personens samlade utveckling och behov.
Kan man ha flera diagnoser?
Ja. Det är vanligt att en person har flera diagnoser eller svårigheter samtidigt. En person kan exempelvis ha både ADHD och autism eller flera andra utvecklingsrelaterade tillstånd.
Flera NPF-diagnoser kan innebära att behoven blir mer komplexa, men de beskriver inte hela personen. En individuell bedömning behöver visa hur de olika svårigheterna hänger ihop och vilka insatser som kan göra mest nytta. Läs mer om samsjuklighet och likheter.
Hur kan svårigheterna märkas i vardagen?
Personer inom gruppen kan ha utmaningar inom ett eller flera områden:
- att rikta, behålla eller skifta uppmärksamheten
- att planera, prioritera och komma i gång
- att reglera aktivitetsnivå, känslor eller impulser
- att tolka sociala signaler och outtalade förväntningar
- att hantera förändringar eller otydliga situationer
- att bearbeta språk eller sinnesintryck
- att automatisera läsning, skrivning eller matematiska färdigheter.
Samma person kan fungera väl i en tydlig och anpassad miljö men få stora problem när kraven är oklara eller många saker händer samtidigt. Därför är det viktigt att bedöma både individens förmågor och den omgivande miljön.
Barn och elever
Barn med NPF kan behöva stöd hemma, i förskolan och i skolan. Svårigheter kan märkas som problem med koncentration, övergångar, språk, sociala situationer eller att komma i gång med uppgifter. Ett barn kan också bli mycket trött efter att ha ansträngt sig för att passa in eller hantera skolmiljön.
För elever med NPF kan tydliga instruktioner, visuella scheman, förutsägbara rutiner, lugnare arbetsmiljö och möjlighet till pauser vara värdefullt. Anpassningar ska utgå från elevens behov. Skolan kan ge stöd även utan ett diagnostiskt besked.
Barnets mognad och utveckling behöver alltid vägas in. Beteenden som är normala i en viss ålder kan likna neuropsykiatriska svårigheter, medan en annorlunda utveckling kan bli tydligare först när kraven ökar.
Hur märks det hos vuxna?
Hos vuxna kan problemen påverka arbete, studier, ekonomi, relationer och vardag i familjen. En person kan ha utvecklat strategier som gör svårigheterna mindre synliga, men ändå använda mycket energi för att planera, reglera sig och återhämta sig.
En del söker hjälp först i vuxen ålder, exempelvis efter långvarig stress eller när livets krav förändras. En utredning kan då bidra till ökad förståelse och visa vilket stöd som kan vara relevant.
Vad beror funktionsnedsättningarna på?
Det finns inte en enda förklaring som gäller alla tillstånd. Forskning visar att ärftliga och biologiska faktorer har stor betydelse för hjärnans utveckling. Olika genetiska faktorer kan samverka med omständigheter under fosterutveckling, graviditet och födsel.
Riskfaktorer är inte samma sak som en säker orsak. En enskild riskfaktor avgör inte hur en person utvecklas, och det går vanligtvis inte att peka ut en specifik händelse som förklaring. NPF orsakas inte av dålig uppfostran eller bristande vilja.
Forskning vid bland annat Karolinska Institutet undersöker hur genetiska, biologiska och omgivande faktorer hänger samman med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar.
Hur går en neuropsykiatrisk utredning till?
En neuropsykiatrisk utredning syftar till att förstå personens styrkor, svårigheter, utveckling och vardagsfunktion. Det finns inget enskilt test som kan ge svar på alla frågeställningar.
Utredningen kan innehålla samtal, strukturerade intervjuer, skattningsformulär, psykologiska tester, medicinsk bedömning och information från närstående eller skola. Innehållet anpassas efter personens ålder, symtom och frågeställning. Läs mer om Psykologhälsan Västs neuropsykiatriska utredningar.
Stöd och behandling
Stöd och behandling anpassas efter funktionsförmåga, livssituation och eventuella samtidiga besvär. Det kan bland annat handla om:
- kunskap om den egna funktionsnedsättningen
- anpassningar i skola, studier eller arbetsliv
- strategier och hjälpmedel för planering och kommunikation
- psykologisk behandling eller föräldrastöd
- habiliterande insatser
- medicinsk behandling när det är lämpligt för det aktuella tillståndet.
Målet är att personen ska få rätt stöd och bättre förutsättningar att använda sina styrkor. Insatser kan ofta sättas in utifrån behov innan en utredning är klar.
Riksförbundet Attention erbjuder också information och stöd för personer med NPF och deras närstående.
När kan det vara bra att söka hjälp?
Det kan vara bra att söka hjälp när återkommande svårigheter påverkar skola, arbete, relationer, hälsa eller möjligheten att klara vardagen. Rätt hjälp beror på personens situation och kan vara relevant oavsett vad en senare bedömning visar.
Psykologhälsan Väst genomför utredningar av uppmärksamhets- och impulsrelaterade svårigheter samt utredningar inom autismspektrumet för barn, ungdomar och vuxna. Du kan även boka ett kostnadsfritt bedömningssamtal med en legitimerad psykolog för vägledning om nästa steg.
Vanliga frågor
Är samlingsbegreppet en egen diagnos?
Nej. NPF är ett samlingsnamn, inte en egen diagnos. En person kan i stället få ett specifikt diagnostiskt besked efter en professionell utredning.
Kan man ha både ADHD och autism?
Ja. Båda kan förekomma hos samma person. En bred bedömning kan behövas för att förstå hur svårigheterna påverkar varandra och vilket stöd som passar.
Förändras svårigheterna över tid?
Funktionsnedsättningen är utvecklingsrelaterad och finns vanligtvis kvar genom livet, men hur den märks kan förändras över tid. Ålder, krav, strategier, miljö och stöd påverkar hur vardagen fungerar.
Hur stor del av befolkningen berörs?
Det finns ingen enkel procentsiffra för hela gruppen eftersom begreppet omfattar flera tillstånd och används på olika sätt. Förekomsten behöver därför anges separat för varje diagnos och utifrån den källa och mätmetod som används.
Var kan jag läsa mer?
Du kan läsa mer hos 1177, på Kunskapsguiden, hos Riksförbundet Attention och på Karolinska Institutets kompetenscentrum KIND.
Sammanfattning
NPF är ett samlingsnamn för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar som påverkar hur hjärnan arbetar och fungerar. En person kan ha en eller flera sådana funktionsnedsättningar, och behoven varierar mycket. Kunskap, individuella anpassningar och tidigt stöd kan skapa bättre förutsättningar för lärande, delaktighet och en fungerande vardag.