Bemötande

Råd och rekommendationer till föräldrar och lågaffektivt bemötande av barn

Konflikter förekommer mellan föräldrar och barn genom hela barnets uppväxt. Men när konflikterna ökar och inte går att hantera kan det vara dags att byta strategi. Att tidigt upptäcka situationer som skapar konflikt och utbrott och förändra när bemötandet inte fungerar utan förvärras hos barnet. Under utbrott är det bra att behålla lugnet för att inte öka barnets reaktion så det blir värre. Det är bra att visa att man inte är hotfull, inte hålla fast, inte skälla, inte gå mot barnet och undvika intensiv ögonkontakt som ett sätt att få uppmärksamhet.
Råd för att hantera utbrott hos barn:

• Undvik fysisk kontakt
• Sätt dig ner
• Var avslappnad
• Visa dig inte hotfull eller dominant
• Skäll inte ut barnet

Efter utbrott är det sedan en bra idé att reflektera över vad som orsakade utbrottet för att förhindra det. Kanske kände sig barnet maktlöst eller orättvist behandlat. Eller så kände barnet att det ställdes för höga krav på denne. Tydliga regler och rutiner kan hjälpa mycket. Att skapa en positiv stämning och ha positiva förväntningar på barnet kan också hjälp. Låt barnet få valmöjligheter för tydlighet och en känsla av kontroll.

Råd och rekommendationer till lärare och lågaffektivt bemötande av elever

Barn som till exempel ofta får utbrott får det ofta för att de hamnar i situationer där de saknar kontroll eller inte förstår vad som sker runt omkring dem. Upplevelser av maktlöshet, orättvisor eller exkludering är sådant elever kan känna skapar en miljö där utbrott ligger nära till hands. Med lågaffektivt bemötande kan utbrott avvärjas snabbare.
Råd för lågaffektivt bemötande av elever som fått ett utbrott:

• Undvika fysisk kontakt med eleven som får utbrott
• Undvik ögonkontakt då detta kan vara väldigt stressande
• Skäll inte
• Behåll lugnet
• Backa hellre än att närma dig
• Sätt dig ner och slappna av, framstå inte som hotfull

Allmänna råd för att förebygga utbrott:

• Tydliga förutsägbara scheman
• Tydliga enkla regler
• Tänka över sitt kroppsspråk i alla situationer
• Respektera personligt utrymme
• Ha positiva förväntningar på eleven
• Försök skapa en grundläggande bra relation med eleven

Råd och rekommendationer för lärare till elever som har beteendeproblem

Ett barn med beteendeproblem är energikrävande och skapar problem i klassrummet. Som lärare är det viktigt att kontakta föräldrar om ett barns beteende skapar stora problem. Försök att tidigt se om en elev har problem med till exempel koncentration, rastlöshet, ofta misslyckas med skoluppgifter och blir mer utåtagerande. Tidiga åtgärder är viktigt för att situationen inte ska eskalera. Både generella och individuella åtgärder är viktiga för att barnet ska kunna fungera i skolan och socialt. Det finns sätt att hantera problemen och göra det lättare för eleven och omgivningen, till exempel:

• Ha tydliga regler i klassrummet och var konsekvent.
• Uppmuntra eleven när den gör rätt, får denne bara tillsägelser skapar det en dålig självbild hos eleven.
• Försök skapa en allmänt positiv och god stämning i klassen.
• Notera hur eleven fungerar socialt och var vaksam när det kommer till eventuell mobbning eller utfrysning.
• Anpassa skolarbetet efter elevens styrkor och svårigheter.
• Var tydlig med vad som förväntas av eleven.

Om affektreglering

Ingen vill uppföra sig illa. Men när en individ känner att de förlorat kontrollen över en situation, tvingas göra något som är för svårt eller känner sig kränkt eller i underläge kan denne förlora kontrollen. Detta är vanligt bland personer med trotssyndrom eller neuropsykiatriska diagnoser, att när någonting inte blir som de tänk blir situationen utom deras kontroll och det blir alldeles för svårt att hantera för dem. Då kommer ofta utbrott. Det kan också komma genom problem med social interaktion som leder till konflikter, då många med neuropsykiatriska diagnoser har svårigheter med sociala koder och interaktioner. Det som är självklart för många är inte självklart för alla.
Affektreglering handlar om att hantera både sin egen och andras reaktioner när det uppstår en situation som är på väg att eskalera. Affektsmitta, alltså hur vår reaktion påverkar andra är viktig att tänka på vid affektreglering. Det är lätt att med sitt eget kroppsspråk spegla den som får utbrott genom att spänna sig och genom dominans ta kontroll över situationen. Affektreglering blir då ett sätt att göra tvärtom, hålla sig lugn, inte röra personen, backa, sätta sig ner och avleda situationen så personen som får utbrottet börjar tänka på någonting annat. Men affektreglering kan börja redan när tecken på missnöje börjar märkas hos personen. Alla personer är olika och som till exempel förälder eller personal i skolan eller på boenden lär man sig efterhand vad som fungerar på varje individ för att de ska lugna sig och släppa det som gjorde dem upprörda.

Råd och rekommendationer om affektreglering till lärare

Det är lätt att bli arg när någon avbryter lektionen med känsloutbrott. Men det finns både sätt att hantera och förebygga att dessa utbrott uppkommer till exempel:

• Strukturera raster för elever som ofta blir arga i sociala och ostrukturerade situationer.
• Lägg märke till vilka situationer som en elev reagerar starkt på och kom på en strategi för att avleda innan det kommer till utbrott.
• Uppmärksamma elevens styrkor och svårigheter och lägg upp skoluppgifterna därefter, känner en elev att de inte klarar något kan det leda till utbrott.
• Se till att eleven lyckas med uppgifter.
• Tänk på att alla fungerar olika dag för dag och var uppmärksam på detta, något som fungerar en dag kanske inte fungerar en annan.
• Håll dig lugn och slappnad.
• Skapa en god relation till eleven där ni litar på varandra och att du ser och uppmärksammar dennes framsteg och denne som person.

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande handlar om att bemöta beteendeproblem på ett lugnt sätt. Det handlar om att bemöta utbrott med lugn och inte genom att ingripa på ett sätt som kan framstå som hotfullt, vilket då kan förvärra situationen särskilt hos barn med beteendeproblem. Hantera, utvärdera och förändra är de tre ledorden för metoden. Hantera genom att avstyra situationen. Och sen efteråt gå igenom vad som hände och slutligen fundera och komma fram till hur man kan förändra omgivning, bemötande eller hanterande för att minska uppkomsten av utbrott. Det handlar också om respekt och att få personer att känna att de har valmöjligheter och kontroll över sitt liv för att skapa självständiga individer. Beteendeproblem uppstår ofta när för höga krav ställs på personer, vid konflikter eller vid utskällningar. Så för att förebygga är anpassningar och enkla förutsägbara miljöer bra. Det gäller att vara flexibel inför individers behov. Problem går inte att lösa genom att själv agera i affekt utan löses bäst om man stannar upp och tänker ”hur ska jag hantera denna situation?”.

Scroll to Top