Samsjuklighet & likheter
Här finner du information och hjälp för samsjuklighet
Vad är samsjuklighet?
Ibland är inte symptomen som gör vardagen svår så lätta att beskriva med bara en diagnos, utan symptomen passar in på två eller flera diagnoser. Samsjuklighet, eller komorbiditet som det också kallas, är när en person har två eller fler diagnoser på samma gång. Att ha flera diagnoser samtidigt är vanligt bland personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De flesta har en diagnos som är mer framträdande än den andra. Har man en funktionsnedsättning är det lätt att drabbas av psykisk ohälsa så som ångest och depression bland annat på grund av svårigheterna som man möter i vardagen. Vissa kombinationer av diagnoser är vanligare än andra. Autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning är det vanligt att ha olika kombinationer av till exempel. Det är också vanligt att utveckla ätstörningar vid autism och/eller ADHD.
Utredning och hjälp att få
Att ha en diagnos med alla svårigheter det medför är svårt. Finns flera diagnoser blir det mer komplext och det kan vara svårare att få rätt vård. Vid stora svårigheter i vardagen på grund av psykiska besvär ska man alltid söka hjälp. Att sedan få en utredning är viktigt för att kunna se problemområdena och anpassa vardagen efter dessa. Fastställandet av diagnoser är viktigt för att rätt vård ska kunna ges och för att se vilka anpassningar som personen kan behöva. Har en person flera diagnoser kan flera olika vård- och hjälpinstanser och samarbeten mellan dessa vara nödvändiga för att personen ska få rätt behandling. Och med rätt behandling och hjälp kan livet bli enklare för individen med flera samtidiga diagnoser.
Har du några funderingar? Kontakta oss!
Skillnader och likheter mellan ADHD och autistspektrumsyndrom
ADHD och autismspektrumsyndrom (AST) är två neuropsykiatriska diagnoser. En person kan ha båda diagnoserna samtidigt. Men vid problem är det viktigt att rätt diagnos ges och eftersom alla är olika så varierar symptom ofta. Hos små barn kan det ibland vara svårt att se skillnaden mellan diagnoserna ADHD och AST. Små barn som uppvisar till exempel problem med motoriken, reagerar dåligt på stora förändringar och problem med språkutvecklingen kan vara svårare att diagnostisera då alla symptomen är typiska för både yngre barn med ADHD och autism. Barn med ADHD som saknar hyperaktivitet som symptom, det som förr kallades ADD, är de som det kan vara svårast att ge korrekt diagnos. Idag kallas ADD för ADHD med huvudsakligen ouppmärksam form.
ADHD kan också beskrivas som ADHD med autistiska drag, men autistiska drag är ingen diagnos i sig. Tillägget autistiska drag är mer för att lyfta att det finns autistiska sidor hos individen som kan vara viktiga att ta hänsyn till.
ADHD innebär bland annat att barnet har svårt att behålla fokus på aktiviteter, även sådant de tycker om att göra. Inom AST kan barnet också brista i fokus om de håller på med en aktivitet som de inte finner intressant men kan behålla fokus lång tid på sådant de tycker om/har som specialintresse. Den största skillnaden mellan diagnoserna är i sociala sammanhang och hur de kommunicerar. Inom AST är kommunikationen med andra det som är mest utmärkande för diagnosen. Problem med att göra sig förstådd, ta initiativ till konversation och ta ögonkontakt är vanliga. Kommunikationssvårigheter kan visa sig även hos de med ADHD, fast på andra sätt. Det kan visa sig genom att till exempel prata mycket, avbryta och inte se vilken effekt ord har på folk i omgivningen. Men eftersom diagnoser kan se ganska olika ut från person till person och att ADHD och AST kan förekomma samtidigt kan det vara svårt att sätta diagnos. En utredning ger svar på om en person har någon eller flera diagnoser och genom dessa är det lättare att se vad personen kan behöva för hjälp.
