Om Ångest

1. Vad är ångest?

Ångest känns olika för alla men gemensamt är en intensiv känsla av oro och rädsla. Det kan också ta uttryck rent fysiskt i form av darrningar, svaghetskänslor, känna tryck över bröstet eller hur oron sätter sig i magen. Man kan också få svårt att andas normalt. Ångest är ibland en naturlig reaktion på yttre omständigheter som till exempel när vi känner oss hotade, men kan också komma utan synbar anledning. Ångest i sig är inte farligt om det kommer ibland, men när det uppkommer ofta och intensivt kan det vara väldigt begränsande för den som lider av det. Om ångesten påverkar ens vardag så att man till exempel undviker platser eller aktiviteter för att slippa ångest, ofta får stark ångest eller panikattacker är det viktigt att söka hjälp. Panikattack är när ångesten blir väldigt påtaglig fysiskt och du får overklighetskänslor och en stark rädsla. Du kan till exempel också få svårt att andas, bli yr och få hjärtklappning. Panikattacker kan komma väldigt plötsligt och oväntat och om de förekommer ofta är det viktigt att söka hjälp.
41 % av befolkningen mellan 16 och 84 år har känt ångest, mer eller mindre. Det är alltså ganska vanligt. Men i de procenten varierar det från lättare ångest till ångest som är så påtaglig att den påverkar vardagen på ett ohållbart sätt. Ångest kan vara ett symptom på till exempel depression, tvångssyndrom eller PTSD. Men att ha ångest ibland är inte farligt så länge vardagslivet inte blir lidande.

 

2. Utredning, hjälp och råd

Om ångesten blir så pass påtaglig att den gör vardagen ohållbar är det viktigt att söka hjälp för att se vad ångesten grundar sig i. Ångesten kan vara ett av många problem och genom en utredning kan man se vilken behandling och vilken hjälp som behövs. Medicinering och psykoterapi så som KBT är vanliga behandlingar för att minska ångest. Men det finns saker man själv kan göra för att förebygga ångesten och må bättre. Saker som kan förebygga ångest är till exempel:

• Hitta sundare kostvanor.
• Försöka sova ordentligt varje natt.
• Träna eller bara på något sätt röra sig lite varje dag är bra för det psykiska måendet men också för att sömnen ska bli bättre.
• Undvika alkohol, särskilt om du tar medicin. Alkohol påverkar serotoninsystemet i hjärnan och många mediciner till exempel SSRI är till för att stimulera serotoninsystemet för bättre välmående. Men även om du inte tar medicin kan det vara en bra idé att undvika alkohol vid ångestproblem.
• Gör saker som skapar glädje och lugn hos dig.
• Se över din livssituation, går någonting att ändra för att minska oron utifrån?

Detta är råd på långsiktiga åtgärder vars effekt kanske inte märks direkt. Men när du är mitt i en stark episod av ångest finns också åtgärder att ta, till exempel:

• Andas lugnt och långsamt och bli mer avslappnad.
• Distrahera till exempel genom promenad, läsning eller att ringa och prata med någon.
• Träna medveten närvaro, känn hur det känns i stunden, beskriv dina känslor utan att döma och notera. Medveten närvaro är en KBT-teknik som lärs ut under KBT-behandlingar som funkar för många för att hantera akut ångest och förebygga.
• Skriv ner dina känslor, lista och få en överblick över dina känslor och eventuellt de yttre faktorer som ger dig ångest för att skapa struktur på dina tankegångar.

Råd och rekommendationer för lärare till elever med ångest

Märker du att en elev hamnar efter, verkar nedstämd eller är borta mycket är det viktigt att man kontaktar föräldrar och pratar med kollegor. Känner man eleven väl och har varit lärare åt den länge kan det såklart vara lättare att se tecken på att eleven mår sämre. Känner man eleven väl kan man också ta den åt sidan och fråga hur den mår. Det kan vara svårt att veta hur man ska bemöta och hjälpa elever som har problem. Några allmänna sätt att hjälpa elever kan vara att till exempel:

 

  • Prata allmänt om ångest och psykisk ohälsa i klassen utan att peka ut någon, detta för att normalisera, informera och minska skammen många som mår dåligt känner.
  • Hjälp föräldrar genom att berätta var de ska söka sig för att få hjälp.
  • Har en elev varit borta länge hjälp den att komma i gång igen och komma tillbaka till skolan.
  • Håll kontakt med föräldrarna och håll er uppdaterade och jobba tillsammans för att barnet ska må bättre.
  • Hjälp eleven genom att till exempel inte tvinga dem svara på frågor på lektioner eller göra saker de tycker är för jobbiga.

Råd och rekommendationer för föräldrar till barn med ångest

Många drabbas av ångest, även barn och unga. Men precis som med vuxna kan ångesten och problemen de medför göra att vardagen blir svårhanterad. Då är det dags att söka hjälp för att utreda ifall ditt barn lider av ångestsyndrom och/eller någon sjukdom eller funktionsnedsättning där ångest är ett symptom. Märker du att ditt barn beter sig annorlunda, undviker saker eller visar andra symptom på ångest är det viktigt att försöka prata med barnet för att se hur denne mår. Andra saker som du som förälder kan göra är till exempel att:

• Se till att barnet mår bra fysiskt med bra kostvanor, motion och god sömn.
• Läs på om ångestproblematik för att få bättre förståelse.
• Uppmuntra barnet att berätta om sina känslor och lyssna utan att avfärda.
• Undvik inte situationer som skapar ångest för barnet utan uppmuntra att denne utsätter sig försiktigt för dem på sina villkor.
• Håll koll på att måendet hos barnet inte förvärras. Vid akuta problem sök dig till psykiatrisk akutmottagning.

Scroll to Top